Världen runt

Vad får barnet heta? Regler för bebisnamn i Sverige, Danmark, Island och Tyskland

I Sverige har du tre månader på dig att söka barnets förnamn och efternamn hos Skatteverket, och första ansökan kostar ingenting. Danmark och Island ger sex månader och har listor över godkända bebisnamn, medan Tyskland saknar en lag om vilka förnamn som är tillåtna, så där har domstolarna fått dra gränsen. På Island var en flicka i femton år registrerad hos staten som ”Stúlka”, flicka, eftersom namnet hon hade fått inte var godkänt för kvinnor.

Tre månader på dig att söka namn hos Skatteverket

Det är vårdnadshavaren som söker barnets namn, och barnet måste ha minst ett förnamn och ett efternamn. Den som har fött barn i Sverige och är folkbokförd här får en blankett med posten. Ansökan ska göras inom tre månader från födelsen, och första gången kostar det ingenting. Reglerna står i lagen om personnamn från 2016, som gäller sedan 1 juli 2017.

Missar du fristen för efternamnet får barnet samma efternamn som den förälder som har fött barnet. För förnamnet kommer påminnelser, och skickar du ändå ingen ansökan kan du behöva betala en avgift, så kallat vite. Det finns ingen gräns för hur många förnamn barnet får ha, och du kan välja ett namn som traditionellt förknippas med det motsatta könet.

Ett senare byte av förnamn kostade 250 kronor i november 2026. Avgiften betalas före ansökan och kommer inte tillbaka om namnet inte godkänns. Är barnet under 12 år skriver alla vårdnadshavare under, och mellan 12 och 18 år skriver barnet själv också under.

Lagen stoppar tre sorters bebisnamn

I 28 § i lagen om personnamn står att som förnamn får endast förvärvas ett namn som inte

  • kan väcka anstöt,
  • kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet, eller
  • av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

Till den sista punkten ger Skatteverket två exempel. Ett namn kan vara olämpligt för att det är för likt ett efternamn eller för att det innehåller siffror. I april 2018 publicerade SVT Västmanland exempel på namn som hade fått nej av Skatteverket, med verkets motiveringar.

  • Lucifer kan antas väcka anstöt och kan leda till obehag för bäraren.
  • Tholle har en innebörd som skulle kunna medföra obehag för bäraren.
  • Diaz har påtaglig efternamnskaraktär, och att bära ett efternamn som förnamn är inte förenligt med namnskicket i Sverige.
  • Åby är ett ortsnamn och kan språkligt sett inte vara ett personnamn.
  • Pysen kan språkligt sett inte anses vara ett namn och används mer som smeknamn.
  • Money Penny stoppades eftersom Money betyder pengar.

Ovanliga pojknamn som Q och J har godkänts av domstol

Bokstaven Q gick genom tre domstolar. Ett föräldrapar ville att deras son skulle heta Q och sa att namnet var hämtat från figurerna i James Bond och Star Trek. Skatteverket sa nej, eftersom en enda bokstav inte ansågs lämplig som förnamn, och länsrätten och kammarrätten höll med. ”Valet av förnamn är en så personlig angelägenhet att en omfattande valfrihet måste tillerkännas den enskilde”, skrev Regeringsrätten när den godkände Q i september 2009. Samma dag fick en kvinna byta Ann-Christine mot A-C, och en man fick lägga till förnamnet Madeleine.

Då gällde 1982 års namnlag, och enligt den stoppades ett namn som uppenbarligen inte var lämpligt. Lagen som började gälla 2017 tog bort ordet uppenbart. ”Nu krävs endast att namnet är olämpligt”, skrev Kammarrätten i Stockholm i ett av målen.

I december 2019 prövade Högsta förvaltningsdomstolen namnen på tre pojkar enligt den nya lagen, och alla tre godkändes. Ford hade inte så påtaglig efternamnskaraktär att namnet var olämpligt. Om Prins, det första namnet i raden Prins Vilgot Olov Audan Vilhelm, skrev domstolen att kungahusets medlemmar får antas vara väl kända, så att namnet knappast uppfattas som en titel. För J pekade domstolen på att 349 personer redan bar just bokstaven J som förnamn, enligt Skatteverket, och då gick det knappast att säga att en enda bokstav stred mot svenskt namnskick. Två av de fem justitieråden var skiljaktiga om Prins och J, och i målet om J skrev de att domen om Q inte längre var tillämplig, eftersom kravet på uppenbarhet hade tagits bort.

Danmark ger sex månader och en lista att välja ur

Är barnet fött och bosatt i Danmark, Finland eller Norge ska du vända dig till myndigheten där, skriver Skatteverket. I Danmark ska barnet ha ett förnamn och ett efternamn inom sex månader efter födelsen, och det är den eller de som har vårdnaden som bestämmer. Namnet ges vid dop eller genom namngivning, och vid ett dop kan föräldrarna söka namnet muntligt under samtalet med prästen. Ett barn som är fött i Sønderjylland ska ha fått namn innan det döps, hos personregisterföraren i den kommun där barnet bor. Varken dop eller namngivning kostar något.

Den danska myndigheten Familieretshuset har en sökbar lista över godkända förnamn, där du kan avgränsa till flicknamn, pojknamn eller unisexnamn. Ett namn på listan kan tas utan vidare prövning. Kim och Nikita står på både listan för pojkar och listan för flickor, eftersom de är könsneutrala.

Ett namn som inte står på listan prövas, och enligt den danska vägledningen om namn, som gäller sedan 1 januari 2023, ska det vara ett riktigt förnamn. Titlar som baron och prins går inte, och inte heller nummer som III. Prins, som Högsta förvaltningsdomstolen godkände i Sverige, skulle alltså inte godkännas som nytt förnamn i Danmark. Namnet ska kunna skrivas med latinska bokstäver och med en viss rimlighet uttalas på danska, och det får inte vara olämpligt eller väcka anstöt. Potte har fått nej som smeknamn, medan smeknamnen Stisser, Mulle och Tusse har godkänts.

Här skiljer sig Danmark från Sverige. Ett danskt förnamn får inte beteckna det motsatta könet, utom när den som söker skriver under en blankett om att önskan bygger på en upplevelse av att tillhöra det motsatta könet. Fristen följs också upp. Har barnet inget förnamn efter fem månader påminner personregisterföraren föräldrarna, sedan sätter Familieretshuset en frist, och till sist går ärendet till polisen. Att inte ge barnet ett förnamn i tid kan straffas med böter.

Island har ett namnregister och en nämnd som prövar resten

På Island ska barnet få namn innan det är sex månader gammalt, skriver folkbokföringen Þjóðskrá. Det kan ske vid dop i nationalkyrkan eller i ett registrerat tros- eller livsåskådningssamfund, eller genom en anmälan till Þjóðskrá, där den ena föräldern fyller i anmälan och den andra bekräftar. Ingen får bära fler än tre förnamn.

Namnregistret Mannanafnaskrá innehåller alla isländska namn som har godkänts. Ett namn som inte står där måste godkännas av namnnämnden, mannanafnanefnd, och prövningen kostar en avgift. Nämndens beslut kan inte omprövas av någon annan myndighet.

Enligt en sammanfattning i tidningen Reykjavík Grapevine ska ett namn kunna få genitivändelse eller ha kommit in i isländskan genom bruk, gå att anpassa till isländskans form och stavning och inte vålla bäraren förlägenhet. Den 6 och 11 augusti 2021 fattade nämnden 24 beslut, enligt tidningen. Bond, Apollo och Blár godkändes, det sista bildat av det maskulina substantivet blár, ”blå”, och böjt Blár, um Blá, frá Blá, til Blás. Skylar godkändes som könsneutralt namn. Gunnarson, Degen och Welding fick nej, och Octavius godkändes som förnamn men inte som mellannamn.

År 1998 döpte Björk Eiðsdóttir sin dotter till Blær Bjarkardóttir Rúnarsdóttir. Först i efterhand fick hon veta att Blær, ett maskulint ord för lätt bris, inte var godkänt som flicknamn, och i femton år stod dottern registrerad som ”Stúlka”. Moderns talan byggde på att en kvinna född 1973 hade fått använda namnet, och på att kvinnonamnen Auður och Ilmur också är maskulina ord. Den 31 januari 2013 slog Reykjavíks tingsrätt fast att det stred mot grundlagen att neka henne namnet. Juridikprofessorn Oddný Mjöll Arnardóttir vid Islands universitet välkomnade domen och sa att den ligger i linje med grundlagens skydd för privatlivet.

Tyskland kräver anmälan inom en vecka och låter domstolarna pröva namnen

Enligt den tyska personståndslagen från 2007 ska födseln anmälas inom en vecka till Standesamt, som för födelseregistret. Föds barnet på sjukhus är det sjukhusets huvudman som är skyldig att anmäla. I registret skrivs barnets förnamn och efternamn in, och platsen, dagen, timmen och minuten för födelsen. Kan förnamnen inte anges direkt ska de anmälas inom en månad, och det går att göra hos ett annat Standesamt än det som registrerade födseln.

Vilka förnamn som är tillåtna står inte i någon lag, skriver den tyska namnsajten Baby-Vornamen. Standesamt avgör först, och säger det nej återstår domstol eller ett annat namn. Ett förnamn ska gå att känna igen som förnamn. Pfefferminze, pepparmynta, och hela meningen Frieden Mit Gott Allein Durch Jesus Christus har nekats, medan Oleander och November har registrerats. Regeln tillämpas inte alltid konsekvent, enligt sajten.

Hur många namn ett barn får ha prövades när en mor ville ge sin nyfödde son tolv förnamn, från Chenekwahow och Tecumseh till Henriko och Alessandro. En regional domstol, Landgericht, beslutade att barnet skulle få fyra av dem, Chenekwahow, Tecumseh, Migiskau och Ernesto, eftersom tolv förnamn skulle vara avsevärt besvärande för barnet. Oberlandesgericht Düsseldorf lade till Kioma. I januari 2004 tog förbundsförfattningsdomstolen inte upp moderns klagan till prövning. Eftersom namnrätten saknar regler om förnamnet är föräldrar i princip fria att välja, skrev domstolen, men friheten har en gräns där den hotar barnets bästa.

I december 2008 gick det åt andra hållet. Ett hinduiskt föräldrapar ville att deras barn bara skulle heta Kiran, ett namn som i Indien bärs av både män och kvinnor. Standesamt vägrade, eftersom namnet ensamt lämnade tvivel om barnets kön, och krävde ett andra förnamn som tog bort tvivlet. Enligt föräldrarnas tro går det helt enkelt inte att ge ett andra förnamn. Landgericht Memmingen gav dem rätt i november 2006, Oberlandesgericht München ändrade det i februari 2007, och till sist upphävde förbundsförfattningsdomstolen den domen. Lagstiftaren har inte bestämt att ett förnamn ska visa barnets kön, skrev domstolen, och barnets bästa kräver ingen sådan begränsning.

Namnet och klockslaget på en födelsetavla

Det tyska födelseregistret för in både barnets namn och minuten då det föddes. De två uppgifterna står också på en personlig födelsetavla från Lovely Baby Print, med datum, vikt och längd, och bebisen är ritad i exakt den längd den hade vid födseln, i skala 1:1. Du formger din egen födelsetavla själv på sajten. Några år senare kan barnet ställa sig bredvid den och se hur litet det en gång var.

Gör din egen födelsetavla

Verktyget öppnas direkt. Du kan ändra allt innan du beställer.

Källor

  1. Skatteverket (u.å.). Ansök om namn för ett nyfött barn. Skatteverket. https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/ansokomnamnforettnyfottbarn.4.515a6be615c637b9aa49013.html, hämtad 13 november 2026.
  2. Familieretshuset (u.å.). Søg om navn til dit barn. Familieretshuset. https://familieretshuset.dk/emner/navne/soeg-om-navn-til-dit-barn/, hämtad 13 november 2026.
  3. Þjóðskrá Íslands (u.å.). Mannanöfn. Þjóðskrá Íslands. https://island.is/mannanofn, hämtad 13 november 2026.
  4. Familieretshuset (u.å.). Navnelister. Familieretshuset. https://familieretshuset.dk/emner/navne/navnelister/, hämtad 13 november 2026.
  5. Baby-Vornamen-Redaktion (2017). Regelungen des deutschen Namensrechts. Baby-Vornamen. https://www.baby-vornamen.de/Ratgeber/Namensgebung/Regelungen-des-deutschen-Vornamensrechts-23.php
  6. Beckett, Rex (2013). ’Stúlka’ Wins Right To Be ’Blær’. The Reykjavík Grapevine. https://grapevine.is/news/2013/02/01/stulka-wins-right-to-be-blaer/
  7. Sveriges riksdag (2016). Lag (2016:1013) om personnamn. Svensk författningssamling. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161013-om-personnamn_sfs-2016-1013/
  8. Skatteverket (u.å.). Byta förnamn. Skatteverket. https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/bytafornamn.4.76a43be412206334b89800020631.html, hämtad 13 november 2026.
  9. Sannemalm, Ann-Sofie (2018). Fler namn som Skatteverket säger nej till. SVT Nyheter Västmanland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/fler-namn-som-skatteverket-sager-nej-till
  10. Regeringsrätten (2009). RÅ 2009 ref. 55. Regeringsrätten. https://lagen.nu/dom/ra/2009:55
  11. Högsta förvaltningsdomstolen (2019). HFD 2019 ref. 57. Högsta förvaltningsdomstolen. https://lagen.nu/dom/hfd/2019:57
  12. Social-, Bolig- og Ældreministeriet (2022). Vejledning om navne, vejledning nr. 10409 af 19.12.2022. Themis. https://themis.dk/synopsis/docs/Lovsamling/Vejledning_om_navne_2023.html
  13. Thompson, Desirai (2021). New Names Added To National Registry. The Reykjavík Grapevine. https://grapevine.is/news/2021/08/25/names-added-to-national-names-registry/
  14. Gesetze im Internet (2007). Personenstandsgesetz (PStG) vom 19. Februar 2007. Gesetze im Internet. https://www.gesetze-im-internet.de/pstg/BJNR012210007.html
  15. BayernPortal (2026). Geburt; Anzeige. BayernPortal. https://www.bayernportal.de/dokumente/leistung/2999699649
  16. Bundesverfassungsgericht (2004). Zur Anzahl der Vornamen eines Kindes. Pressemitteilung Nr. 18/2004, Bundesverfassungsgericht. https://www.bundesverfassungsgericht.de/SharedDocs/Pressemitteilungen/DE/2004/bvg04-018.html
  17. Bundesverfassungsgericht (2008). Beschluss vom 5. Dezember 2008, 1 BvR 576/07. Bundesverfassungsgericht. https://www.bundesverfassungsgericht.de/SharedDocs/Entscheidungen/DE/2008/12/rk20081205_1bvr057607.html