Din varukorg är tom
Världen runt
Namngivningsceremoni på sjunde dagen, riskakor på den hundrade: bebisens första fester världen runt
I Japan får barnet ofta sitt namn på sjunde dagen, och därför kallas festen då också namngivningsceremoni. Judiska pojkar får sitt hebreiska namn på den åttonde dagen, medan andra fester väntar en månad eller, som i Korea, ända till den hundrade. Den som vill fira utan kyrka kan titta på Norge, där drygt 2 000 barn om året får en icke-religiös navnefest.
I Egypten slår släkten i en mortel bredvid bebisen
Hamza Ibrahim Muhammad var sju dagar gammal när släkten samlades hemma hos familjen utanför Mansoura i Nildeltat. Föräldrarna hade funderat på att ställa in, men familjen höll fast vid traditionen, särskilt efter Hamzas svåra start med gulsot och andningsproblem.
En släkting gick först i processionen och slog med en mortelstöt i en mortel. Hamzas mamma Israa Saad Diab klev över en rituell offergåva och heta kol, och gästerna drack moghat, en dyr örtdryck som ska sätta fart på mjölken hos ammande kvinnor. Hamza sov sig igenom alltihop, berättade den amerikanska radion NPR i ett reportage från juli 2011.
Festen heter sebou'. Enligt NPR är det en flera tusen år gammal egyptisk sed att fira en bebis som har klarat sina första sju dagar, och sebou' var från början en namngivningsceremoni. Den har hedniska rötter men har anpassats av både muslimer och kristna.
Den egyptiska nyhetssajten Egyptian Streets beskriver hur det brukar gå till, för flickor som pojkar och i både muslimska och koptiska familjer. Bebisen läggs i ett såll. Förr stod sållet på ett högt bord, med en kanna för pojkar och lerkrus för flickor, men i dag ställs sållet med barnet på golvet.
Äldre släktingar, oftast en mormor eller farmor, slår på mortlar av koppar och ramsar order till barnet om att lyda sina föräldrar. Kvinnorna tänder rökelse och kliver över sållet, sju steg som sägs hålla det onda ögat borta, medan de sjunger ”det första steget i Guds namn, det andra i Guds namn ...”.
Oväsendet runt en sju dagar gammal bebis har flera förklaringar. NPR skriver att de höga ljuden ska bygga barnets karaktär och göra det modigt. Egyptian Streets återger en teori om varför det blir just den sjunde dagen: de gamla egyptierna ska ha trott att nyfödda börjar utveckla hörseln då. ”Själva ritualen handlar helt om att ge den nyfödda råd om hur man håller onda andar borta, om att stärka den, om att ge den, du vet, mod och livsvilja”, säger antropologen Hania Sholkamy vid American University in Cairo till NPR.
Vid aqiqah rakas håret och vägs mot silver
På senare tid har muslimer i Egypten börjat fira bebisen med aqiqah, den islamiska riten, skriver Egyptian Streets. Den hålls också på sjunde dagen: ett får offras och köttet delas mellan vänner, släkt och behövande.
Den indonesiska nyhetssajten detik förklarar seden med en hadith, ett av de återgivna yttrandena av profeten Muhammed. Enligt den är en pojke ”pantsatt” för sin aqiqah, offerdjuret som slaktas på sjunde dagen, och samma dag får han sitt namn och håret rakas. En annan hadith som sajten återger säger att två getter slaktas för en pojke och en för en flicka. Bland villkoren som sajten räknar upp finns att håret vägs mot silver och att värdet ges till de fattiga.
Jordaniens fatwadepartement fick frågan om en nyfödd flickas hår ska rakas eller bara klippas kort. Svaret var att rakningen är sunnah, alltså rekommenderad, för både pojkar och flickor. Håret ska tas med rakkniv och inte med sax, men den som är rädd att skada barnet kan låta någon van göra det eller klippa så kort det går med en elektrisk hårklippare.
Enligt de lärda som departementet citerar bör man ge hårets vikt i guld till välgörenhet. Berättelsen som fatwan anför som stöd handlar om profetens dotter Fatima, som vägde håret på fyra barn och gav samma vikt i silver.
Japans namngivningsceremoni ger namnet en plats i hemmet
I Japan skrivs sjundedagsfesten お七夜, med tecknen för ”sju” och ”natt”. Enligt företaget Meijis föräldrasajt får barnet ofta sitt namn den dagen, och därför kallas festen också 命名式, namngivningsceremoni. De allra närmaste bjuds in och får höra namnet.
Namnet skrivs på ett namnblad, 命名書. Det formella sättet är att vika ett ark japanskt papper i tre delar och skriva barnets namn i mitten, pappans namn och barnets släktförhållande uppe till höger och födelsedatumet nere till vänster. Bladet ställs vid hemmets altare, shintoistiskt eller buddhistiskt, eller i rummets alkov. Har familjen inget altare räcker det att skriva namn och födelsedatum på ett ark kalligrafipapper och sätta upp det på en hylla eller på väggen vid bebisens huvudända.
Judiska pojkar får sitt namn på åttonde dagen
I judisk tradition får en pojke sitt judiska namn först efter omskärelsen, brit mila, på den åttonde dagen. Födelsedagen räknas som dag ett, så en pojke som föds en tisdagseftermiddag har sin brit mila tisdagen därpå, skriver den judiska ideella organisationen Aish. Ceremonin skjuts upp om barnet har gulsot eller någon annan hälsorisk.
Seden är att ingen får höra namnet innan barnet formellt har fått det. Under omskärelsen hålls barnet av en sandek, ofta en morfar, en farfar eller en betydande rabbin, och Aish kallar uppdraget den största hedern. Den som läser välsignelserna säger sedan namnet högt, och därefter följer en festmåltid. En flickas namn ges i samband med den offentliga läsningen ur Toran, och festen för henne behöver inte hållas direkt efter födseln.
Efter en månad går japanska familjer till helgedomen
I Japan går familjen efter ungefär en månad till den lokala skyddsgudens helgedom och ber för barnets framtida hälsa och lycka. Besöket heter お宮参り, och enligt Meiji görs det runt den 31:a dagen för pojkar och den 32:a för flickor, med skillnader mellan regionerna. Sajten råder familjen att inte vara för noga med datumet och i stället välja en dag när pappan är ledig och bebisen på gott humör.
En månad är en gräns också i judisk tradition. En förstfödd son som uppfyller vissa villkor löses ut i en ceremoni som heter pidyon haben, tidigast på den 31:a dagen och med motsvarande värdet av fem silvershekel, enligt Aish. I USA används ibland fem amerikanska silverdollar. Flickor omfattas inte.
Fyra månader hos hakkafolket, hundra dagar i Korea
I hakkafolkets tradition firas barnet vid fyra månader, både pojkar och flickor, enligt ett hakka-lexikon från Taiwans utbildningsdepartement. Mormor står för kläder från topp till tå, som vid enmånadsfesten och ettårsdagen.
Förr hörde 收涎 till dagen, att ”samla upp dreglet”. Kakor träddes på en röd bomullstråd och hängdes runt bebisens hals, alltid ett jämnt antal: 12, 24 eller 36. Mamman bar runt barnet till släkt och grannar. Man valde med flit en äldre person som fick stryka kakan mot bebisens mun, så att den sög upp saliven, och hoppades att barnet skulle bli lika gammalt. Tron var att dreglandet då skulle sluta. Ett foto i lexikonet visar en äldre person som gör det. Det togs 1981 i Neipu, när ett par firade fyra månader för sin dotters tredje son.
I Korea firas baegil, barnets hundrade dag. Ingen vet exakt när seden började, skriver den engelskspråkiga tidskriften Gwangju News, eftersom den växte fram gradvis som folksed och inga bevarade handlingar visar när. Spädbarnsdödligheten i Korea var mycket hög fram till mitten av 1900-talet, och mot den bakgrunden är det lätt att förstå varför den hundrade dagen blev en fest, skriver tidskriften.
Efter födseln hängde familjer ett heligt halmrep, geumjul, utanför huset för att hålla objudna besökare borta, eftersom de kunde bära med sig sjukdom eller onda andar. På hundradagarsfesten bjöds baekseolgi, vita ångkokta riskakor. Stavelsen baek kan betyda både ”vit” och ”hundra”, och kakan bär önskan att barnet ska leva i hundra år.
Riskakorna delades ut till släkt och grannar och även till folk som inte var bjudna. Målet var hundra mottagare, men att verkligen nå dit var inte viktigt, skriver Gwangju News, eftersom gesten räckte. Håret klipptes ofta för första gången den dagen, något som inte längre görs regelbundet.
I dag, när spädbarnsdödligheten är låg, har ettårsdagen tagit över mycket av uppmärksamheten, skriver tidskriften. De flesta familjer firar ändå baegil, och många tar några foton hemma eller i en fotostudio och delar sedan en enkel måltid och riskakor med familjen.
I Japan hålls お食い初め, ”första måltiden”, när barnet är 100–120 dagar gammalt, med önskan att det aldrig ska behöva sakna mat. Meiji nämner rött ris och en grillad fisk med huvud och stjärt kvar.
Med eller utan kyrka i Norden
I Sverige motsvarade antalet dop i Svenska kyrkan omkring 40 procent av antalet födda både 2018 och 2019, enligt Svenska kyrkans statistik som SVT redovisade. Pandemiåret 2020 sjönk andelen till 27,5 procent, och 2022 och 2023 låg den åter kring 40 procent. ”Före pandemin var det väldigt sällan vi hade syskon som döptes samtidigt”, säger Marie Rehnstam, kyrkoherde i Enskede-Årsta församling, till SVT.
I Norge har Human-Etisk Forbund sedan 1988 erbjudit navnefester, en icke-religiös högtid när ett barn får sitt namn, enligt uppslagsverket Store norske leksikon. Festen hålls i ett rådhus, ett kulturhus eller liknande för flera barn samtidigt, med ett tal och inslag som musik och diktläsning, och föräldrarna och barnet får en namntavla. Drygt 2 000 barn om året firas med navnefest i Norge.
I Finland hålls dopet oftast inom två till tre månader efter födseln, skriver Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Vid dopet ber prästen föräldrarna säga vilket namn de har valt, och efteråt för prästen in namnet i kyrkböckerna och befolkningsregistret. Namnet ska anmälas till registret hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom tre månader från födseln.
Från namnblad till födelsetavla
Det japanska namnbladet kan sitta på väggen vid bebisens huvudända, och vid den norska navnefesten får familjen en namntavla. Lovely Baby Print gör födelsetavlor där bebisen är ritad i sin exakta födelselängd, i skala 1:1, med namn, datum, klockslag, vikt och längd. Du utformar din egen födelsetavla på sajten och Lovely Baby Print trycker den. Den kan bli en doppresent eller en present till namngivning, och år senare kan barnet ställa sig bredvid och se hur litet det en gång var.
Doppresent och present till namngivning från Lovely Baby Print
Verktyget öppnas direkt. Du kan ändra allt innan du beställer.
Källor
- Meiji (u.å.). 赤ちゃん歳時記リスト. ほほえみクラブ 育児応援サイト, Meiji Co., Ltd. Hämtad 13 november 2026. https://www.meiji.co.jp/smartphone/baby/club/category/study/infant_record/st_infant_record154.php
- Lev, Dov (u.å.). Jewish Laws and Traditions after Birth. Aish. Hämtad 13 november 2026. https://aish.com/20-infancy-2/
- Dooley, Diane (2026). Korea's 100-Day Celebration: The Baegil. Gwangju News. https://gwangjunewsgic.com/history-tradition/koreas-100-day-celebration-the-baegil/
- Dybdahl, Audun (2024). Navnefest. Store norske leksikon. https://snl.no/navnefest
- Nelson, Soraya Sarhaddi (2011). At 7 Days, Egyptian Babies Mark First Rite Of Passage. NPR, publicerad via KUNC. https://www.kunc.org/npr-news/2011-07-29/at-7-days-egyptian-babies-mark-first-rite-of-passage
- Rafik, Farah (2022). Al Sebou': Halaatak Bergalatak, and the Egyptian Baby Shower. Egyptian Streets. https://egyptianstreets.com/2022/07/16/al-sebou-halaatak-bergalatak-and-the-egyptian-baby-shower/
- Safitri, Amelia Ghany (2024). Aqiqah: Pengertian, Dalil, dan Syaratnya. detikHikmah. https://www.detik.com/hikmah/khazanah/d-7551232/aqiqah-pengertian-dalil-dan-syaratnya
- General Iftaa' Department, Jordanien (2010). It is Sunnah to Shave the Hair of the Newborn (Male or Female). Fatwa nr 461. https://www.aliftaa.jo/research-fatwa-english/461/-It-is-Sunnah-to-Shave-the-Hair-of-the-Newborn-Male-or-Female
- 劉淑貞 (u.å.). 做四個月. Hakka Dictionary, Taiwans utbildningsdepartement. Hämtad 13 november 2026. https://hakkadict.moe.edu.tw/static/resource/禮俗/110_029_做四個月.pdf
- Mellbert, Annie och Sima, Lotta (2024). Andelen dop på väg tillbaka till samma nivå som innan pandemin. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/andelen-dop-pa-vag-tillbaka-till-samma-niva-som-innan-pandemin
- Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (u.å.). Ristiäiset – lapsen ensimmäinen juhla. Hämtad 13 november 2026. https://evl.fi/perhejuhlat-ja-pyhat/ristiaiset/