Världen runt

Babypresent när ett barn föds: vad man ger, när och vad som är tabu i olika länder

När ett barn i Korea hade levt i hundra dagar kom släktingar från när och fjärran med pengar, ris, vitt garn och nudlar. Var barnet sjukt blev det ingen fest, eftersom man trodde att festen då kunde skada det. Gåvorna väntade tills barnet var utom fara, och på fler håll i världen har en babypresent på samma sätt en uppgift utöver själva saken.

Den väntar tills barnet har klarat sig, ger mat och vila åt den som har fött, knyter barnet till människor och ges till sist av familjen med det nya barnet. Uppgifterna ger också svaret på det du undrar inför ett besök hos någon som har fått barn: vad du tar med, när du kommer och vad du låter bli.

Presenten väntar tills barnet har klarat sig

Väntan kan börja redan före födseln. En rabbin skriver hos den judiska rörelsen Chabad om bruket att inte köpa större saker till barnet innan det är fött, utom sådant som behövs direkt. I en fotnot kallar han seden ganska spridd, men han har inte hittat någon källa till den.

Seden hör ihop med onda ögat, tanken att ett firande före födseln kan dra olycka över mamman eller barnet, skriver en annan rabbin hos den judiska sajten JewishBoston. Samma tanke finns i hälsningen. En gravid önskas traditionellt b’sha’ah tovah ’i god tid’. Mazel tov ’grattis’ sparar man tills barnet har kommit. Bilbarnstolen som barnet ska åka hem i måste ändå köpas i förväg, och somliga par öppnar inte det de har köpt förrän barnet är fött.

Utbildningssajten Judaism 101 ger också ett skäl utan vidskepelse. Det fanns en tid då missfall, dödfödslar och spädbarnsdöd var ganska vanliga. En förälder som hade förlorat ett väntat barn kunde sitta kvar med presenter som måste lämnas tillbaka, och varje gång revs såret upp igen.

Men många judiska par har i dag babyshower, skriver samma sida, och kan bli stötta om vännerna inte ordnar någon. På en babyshower ordnar den gravidas familj eller vänner en fest för henne före födseln, enligt ett amerikanskt uppslagsverk om familjens historia. Hon överöses med saker som ska hjälpa henne att ta hand om barnet. Rådet från Judaism 101 är att följa föräldrarnas önskan. Vill de vänta, väntar presenten också.

I Japan väntar man längre, till den sjunde natten efter födseln. Då får barnet sitt namn och visas upp vid en namngivningsceremoni, skriver en japansk sida om högtider och kalender. Varför just den sjunde? Födelseguden, som vakar över mor och barn före och efter förlossningen, sägs gå hem den natten. Enligt sidan kommer tron troligen av att många nyfödda förr dog innan de hade nått den sjunde dagen, när hygien och näring var sämre än i dag.

Från början firade adeln flera nätter, den första, tredje, femte, sjunde och nionde. Med tiden ska bara den sjunde ha blivit kvar, och seden tycks ha spridit sig till vanligt folk. Sashimin på festbordet läggs upp i tre rader med tre, fem och sju skivor, för den tredje, femte och sjunde natten.

Längst väntar man i Korea, och skälet är detsamma. Seden med den hundrade dagen kommer från en tid då läkekonsten inte räckte till och spädbarnsdödligheten var hög under just de dagarna, enligt ett koreanskt uppslagsverk, Encyclopedia of Korean Culture. I dag lever den kvar som tradition.

Judisk tradition väntar alltså till födseln, Japan till den sjunde natten och Korea till den hundrade dagen. Alla tre förklarar väntan med de barn som förr inte överlevde. Fast den japanska sidan skriver att festen i dag kan hållas en annan dag än den sjunde, när mamman och barnet mår bra.

En babypresent till hela familjen

Nästa uppgift gäller mamman själv. Asande Bonyo, 91 år och från luofolket i Kenya, födde åtta barn i hemmet. Efter varje födsel kom hennes medhustrur och andra i samhället omkring henne med mat och presenter. Hon minns att hon åt sig mätt på fisk och arrowrot, en stärkelserik grönsak som ansågs ha medicinsk verkan, och att hon inte gick tillbaka till jordbruksarbetet på över en månad. ”Man fick mat lagad åt sig och bara åt”, säger hon i en reportagebok om det första året som förälder i fyra länder.

Nu har mycket förändrats, säger hon. I dag kan man gå hungrig utan att någon bryr sig.

Samma tanke, att den som har fött behöver mat och vila mer än saker, finns i råden från den schweiziska föräldrasajten Familienleben. En present till nyblivna föräldrar som ger dem tid eller vila gläder ofta längre än ännu ett plagg, skriver sajten. Den råder dig att erbjuda något bestämt, som att komma förbi med soppa på tisdag och diska, och att fråga om det passar. Fråga först om överkänslighet, vegetarisk kost eller religiösa matregler.

Kläder köper du hellre några nummer större, i storlek 68 eller 74 i stället för 50 eller 56, och då för den årstid när de kommer att passa. En liten present till ett äldre syskon gör att inte all uppmärksamhet hamnar på bebisen.

Vissa presenter passar inte en nyfödd

Samma sajt säger också vad som får vänta och vad en bebis inte ska ha alls. Gosedjuret får stå på hyllan under det första året. Halsband och armband, även bärnstenshalsband, ska en bebis inte bära, varken på dagen eller i sömnen.

Svensk vård och svenska myndigheter råder på samma sätt. Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanlig, ungefär 1 barn på 6 000 i Sverige, enligt 1177, den svenska sjukvårdens rådgivningssajt. Rådet är ändå att bebisens ansikte ska vara fritt från täcken, kuddar och stora gosedjur, eftersom det blir svårare att andas om ansiktet täcks. Barn under 3 år ska inte heller ha leksaker med smådelar, små bollar eller långa snören, råder Konsumentverket, den svenska myndigheten för konsumentfrågor.

Gåvan visar vilka barnet hör till

Den tredje uppgiften gäller vilka människor barnet ska höra till. I stora delar av Latinamerika binder dopet ihop föräldrarna och gudföräldrarna i ett band som ibland väger tyngre än släkt och ingifta, skriver Roland Armando Alum i den amerikanska antropologföreningens tidskrift Anthropology News. Gudföräldrarna väntas bära vissa utgifter för gudbarnet och för festen efter dopet. Själv blev han gudfar till två syskon i en by i Puebla i Mexiko.

Även mor- och farföräldrarna har sina bestämda gåvor. På den hundrade dagen i Korea gav mormor en filt, sked och ätpinnar och en risskål, och barnet fick för första gången kläder i färg i stället för vita. En del av det första håret klipptes, enligt folktron helst av en faster, pappans syster.

Till den sjunde natten i Japan ger mammans föräldrar pengar till barnets första kläder och pappans föräldrar pengar till leksaker, skriver den japanska sidan. Som i Korea har båda sidor av släkten var sin del. I dag bjuder paret ofta in båda sina föräldrapar till festen.

Hos maorierna i Nya Zeeland kunde det som knöt barnet till släkten vara en sång. Far- och morföräldrarna eller föräldrarna diktade förr oftast en oriori ’vaggvisa’ till barnet, enligt en litteraturöversikt om maoriskt föräldraskap före européernas ankomst. Den sjöngs om och om igen, så att alla som hörde den kunde barnets släkttavla.

Barnets familj ger till andra

Den sista uppgiften vänder på riktningen, och då är det familjen med det nya barnet som ger. Den muslimska seden aqiqah är ett offer den sjunde dagen efter födseln, eller senare, skriver det bangladeshiska uppslagsverket Banglapedia. Profeten Muhammed uppmanade sina anhängare att offra två baggar eller getter för en pojke och en för en flicka. En tredjedel av köttet går till de fattiga, en tredjedel till släkten och resten till föräldrarna och de närmaste.

Samma dag rakas barnets hår, och sharia, den islamiska lagen, rekommenderar att hårets vikt i silver eller guld ges som allmosa. Barnet får också sitt namn den sjunde dagen, precis som i Japan.

Även i Japan ger familjen något till gästerna. Måltiden den sjunde natten räknas som tack för deras gåvor, och den som har fått en present vid födseln tackar med en egen gåva, enligt den japanska sidan.

På festen den hundrade dagen i Korea lades vitt garn och ris fram, som en önskan om långt liv och lycka för barnet. Efter festen bar familjen ut riskakor till grannarna. På en del orter fick även förbipasserande kakor, eftersom barnet skulle leva längre ju fler som åt. Grannarna som fick kakor skickade tillbaka skålen med pengar eller en härva vitt garn.

Födelsetavla eller stjärnkarta efter födseln

Lovely Baby Print gör två slags tavlor som passar att ge när ett barn har kommit. På en födelsetavla är bebisen ritad i exakt den längd den hade vid födseln, i skala 1:1, med namn, datum, klockslag, vikt och längd. En stjärnkarta visar natthimlen över födelseorten i den minut barnet föddes, med namn och stund. Den som ger tavlan formger den själv på sajten med barnets uppgifter, så den görs när barnet har kommit och kan ges vid första besöket eller till dopet.

Har du själv fått barn kan du göra din egen födelsetavla eller stjärnkarta när du vill. Om några år kan barnet ställa sig bredvid födelsetavlan och se hur litet det en gång var.

Födelsetavla och stjärnkarta som present till nyfödd

Verktyget öppnas direkt. Du kan ändra allt innan du beställer.

Källor

  1. Lim, S. (1995, reviderad 2023). 백일. 한국민족문화대백과사전 (Encyclopedia of Korean Culture). Academy of Korean Studies. https://encykorea.aks.ac.kr/Article/E0022291
  2. Citron, A. Laws and Customs of Childbirth – Parshat Tazria. Chabad, hämtad 16 november 2026. https://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/1217817/jewish/Laws-and-Customs-of-Childbirth.htm
  3. Sherman, P. (2013). Why don’t many Jewish couples have baby showers or buy things for their baby ahead of time? JewishBoston, 20 augusti 2013. https://www.jewishboston.com/read/why-dont-many-jewish-couples-have-baby-showers-or-buy-things-for-their-baby-ahead-of-time-i-also-heard-that-you-shouldnt-congratulate-a-jewish-woman-on-her-pregnancy-is-that-true/
  4. Rich, T. R. Birth and the First Month of Life. Judaism 101 (JewFAQ), hämtad 16 november 2026. https://www.jewfaq.org/birth
  5. Coleman, M. J. och Ganong, L. H. (red.) (2014). Baby Showers. The Social History of the American Family: An Encyclopedia, s. 99–100. Sage. doi:10.4135/9781452286143.n48. https://sk.sagepub.com/ency/edvol/embed/the-social-history-of-the-american-family/chpt/baby-showers
  6. Koyomigyouji. お七夜|お祝い事(子ども). 日本の行事・暦, hämtad 16 november 2026. https://koyomigyouji.com/oiwaigoto-shusan-oshichi.html
  7. Leonard, A. (2025). What Motherhood in Kenya Reveals About the Nature of Family. Literary Hub, 9 maj 2025, utdrag ur Four Mothers (Algonquin Books). https://lithub.com/what-motherhood-in-kenya-reveals-about-the-nature-of-family/
  8. Mahle, N. Geschenke zur Geburt und Taufe: Ideen, die Freude machen und entlasten. Familienleben, hämtad 16 november 2026. https://www.familienleben.ch/schwangerschaft/geburt/geschenke-zu-geburt-und-taufe-1410
  9. 1177 (2026). Plötslig spädbarnsdöd – förebyggande råd. 1177, uppdaterad 14 januari 2026. https://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Skador-och-olycksfall1/Barnsakerhet/Plotslig-spadbarnsdod---forebyggande-rad/
  10. 1177 (2026). Plötslig spädbarnsdöd – förebyggande råd (lättläst svenska). 1177, uppdaterad 14 januari 2026. https://www.1177.se/sv-se-x-ll/Dalarna/barn--gravid/att-skota-ett-nyfott-barn/plotslig-spadbarnsdod--forebyggande-rad/
  11. Konsumentverket (2026). Leksaker – tips kring säkerheten när du handlar till barn. Konsumentverket, granskad 11 juni 2026. https://www.konsumentverket.se/sakerhet-varor-tjanster/leksaker-konsument/
  12. Alum, R. A. (2024). The Continuing Relevance of Compadrazgo Spiritual Kinship in Latin America. Anthropology News, American Anthropological Association, 3 januari 2024. https://www.anthropology-news.org/articles/the-continuing-relevance-of-compadrazgo-spiritual-kinship-in-latin-america/
  13. Jenkins, K. och Mountain Harte, H. (2011). Traditional Maori Parenting: An Historical Review of Literature of Traditional Maori Child Rearing Practices in Pre-European Times. Te Kahui Mana Ririki. https://www.manamokopuna.org.nz/documents/131/Traditional-Maori-parenting.pdf
  14. Ali, S. A. (2021). Aqiqah. Banglapedia, Asiatic Society of Bangladesh. https://en.banglapedia.org/index.php/Aqiqah